En rosaglittrande busskur.
Tjohopp. Julen kommer snart på besök på riktigt. Vet inte riktigt vad jag tykcer om det, der är väldans mysigt så här innan när man har tagit in granen och allt glittrar och luktar sådär gott. Men själva julafton tycker jag aldrig har varit så mycket att hänga i granen så att säga. Förra året rymde jag till mormor för att jag inte orkade med allt flängande fram och tillbaka, all mat som man skall äta och alla smått snaps -och-julöl-salongsberusade vuxna som baxnar av skratt när de läser sina egna julklappsrim. Det blev en aning bättre, jag stannade nästa på samma plats hela dagen, ett steg framåt.
I år skall vi alla fira jul här hemma, jag hade hoppts på en mysig och lugn familjejul med lagom mycket mat men det kan jag ju se mig om i stjärnorna efter. Jag vet att jag låter negativ och som en gallsjuk kärring (alternativt The Grinch) men jag kan inte rå för det. Ända sedan jag var liten så har vi bara åkt runt till mina släktingar och inte förän vid 11 halv 12 på kvällen får jag sätta mig ner i min egen soffa, begrunda mina julklappar och bara ta det lugnt. Jag saknar det. Jaja, nu skall jag inte tjöta mer om det.
Härom dagen insåg jag hur mycket jag tycker om att basta, vissa tycker att det är en plåga, jag tycker det är underbart. När man slänger riktigt mycket vatten på laven och ångan stiger uppåt, det bränns och det blir svårt att andas, då känner jag att jag lever. Jag har också insett hur vacker en busskur kan vara i den frostiga gryningen. En till sak som jag idag blev påminnd om att jag verkligen älskar är ris-ala malta (har inte den blekaste hur det stavas) jag skulle kunna äta en hel skål (skulle förmodligen få otrevliga följder men...)
En sista sak som har snurrat runt i mitt huvud de senaste dagarna är att jag efter gymnasiet tänker dra ner till vår kära gård i Skåne i ett par månade och leva riktigt lantliv, jag tror jag behöver en paus, en mental fasta. Den som är villig att leva enkelt och tråkit ett tag är självklart välkommen att följa med.
Och till sist en skildring av den galna världen...
...och gäst ikväll är Jesus
Han har kickat heroin
Han läppjar på sitt glas
Och Ramlösa blir vin
Han berättar om sina vapen
Sin tid i Saint-Tropez
Om att ge sig själv en chans
Om sin nya Z-3
I en värld av Idioter
Står han först i kön
Han berättar framför kameran
Om hur han bytte kön
Eller nåt helt annat
Som också är privat
Om alla dom han älskat
Och dom han bara sög av
Men han sa alltid nej...
Kent- Socker
I år skall vi alla fira jul här hemma, jag hade hoppts på en mysig och lugn familjejul med lagom mycket mat men det kan jag ju se mig om i stjärnorna efter. Jag vet att jag låter negativ och som en gallsjuk kärring (alternativt The Grinch) men jag kan inte rå för det. Ända sedan jag var liten så har vi bara åkt runt till mina släktingar och inte förän vid 11 halv 12 på kvällen får jag sätta mig ner i min egen soffa, begrunda mina julklappar och bara ta det lugnt. Jag saknar det. Jaja, nu skall jag inte tjöta mer om det.
Härom dagen insåg jag hur mycket jag tycker om att basta, vissa tycker att det är en plåga, jag tycker det är underbart. När man slänger riktigt mycket vatten på laven och ångan stiger uppåt, det bränns och det blir svårt att andas, då känner jag att jag lever. Jag har också insett hur vacker en busskur kan vara i den frostiga gryningen. En till sak som jag idag blev påminnd om att jag verkligen älskar är ris-ala malta (har inte den blekaste hur det stavas) jag skulle kunna äta en hel skål (skulle förmodligen få otrevliga följder men...)
En sista sak som har snurrat runt i mitt huvud de senaste dagarna är att jag efter gymnasiet tänker dra ner till vår kära gård i Skåne i ett par månade och leva riktigt lantliv, jag tror jag behöver en paus, en mental fasta. Den som är villig att leva enkelt och tråkit ett tag är självklart välkommen att följa med.
Och till sist en skildring av den galna världen...
...och gäst ikväll är Jesus
Han har kickat heroin
Han läppjar på sitt glas
Och Ramlösa blir vin
Han berättar om sina vapen
Sin tid i Saint-Tropez
Om att ge sig själv en chans
Om sin nya Z-3
I en värld av Idioter
Står han först i kön
Han berättar framför kameran
Om hur han bytte kön
Eller nåt helt annat
Som också är privat
Om alla dom han älskat
Och dom han bara sög av
Men han sa alltid nej...
Kent- Socker
Kommentarer
Trackback