Sofia

Jag känner mig så där sommaryster! Nu är ju sommaren endå här, oavsett väder, det kan få vara snålblåst och drivis, hagel och orkaner, men visst fan är det SOMMAR! Och jag har bestämt mig för att denna sommaren skall bli en sommar att minnas, trots att jag skall jobba häcken av mig. Jag skall skratta så att ögonen ploppar ut i sommar, jag skall hoppa högt i sommar, bli förälskad i allt omkring mig i sommar! Ja, det är precis vad jag skall göra och kan någon komma på en bättre start på min höghoppande, glädjeskrikande, grönblommiga sommar än Hultsfred?

TJOFLÖJT allihopa!

Jag funderar på att skriva en bok. Måste på något sätt få utlopp för det som bubblar innanför mitt kranium, min mentala rastlöshet når snart oanade höjder. När jag inte ens får prata av mig med mina bästa vänner så befinner jag mig snart på randen till...ja, vem vet? Flum, flum, flum, jag tänker för mycket och jag kan inte sluta. Jag tänker till och med för mycket för att veta vad jag skall börja min blivande prosa med...
   Jag tro jag skulle behöva en rejäl "mental fasta" som Stefan Sundström skrev i en av sina böcker...dra någonstan helt ensam där det är jävligt tyst och tråkigt och stanna där tills man får lappsjuka. Det sägs hjälpa mot uppskruvat tankeskuttande, fäen, det skall jag prova. Sedan skall jag börja skriva ut allt det där...

Ja, så var det ju det där med att koppla av. Skolan slutade och sen bar det av till Hultsfred illa kvickt. Och där blir de ju, som alla vet, ingen direkt vila (å andra sidan ett väldans ös som gammelfarfar hade sagt). Hem från Hulstfred och min hjärna är fortfarande kvar, jag försöker varje dag febrilt dra och slita i den för att jag behöver den här, fan ta den att stanna i Småland!
   Tillbaka hemma till jobb och övningskörning och fan och hans moster. I morse var jag tvungen att masa mig upp för att åka till mölndal och köra. Jag blir så ilsk på min lilla fula bil som står utanför min dörr och flinar åt mig varje gång jag går förbi. Jag vill ta den och blåsa ett varv runt Ingelse själv, bara för att jag kan!
   Nu är det dessutm tomt här hemma, kära Emelie är i Montpellier och det är evighet tills hon kommer tillbaks, kära Johanna är i Bulgarien och partar loss...så jag fördriver tiden med att läsa och sova bort efterdyningarna från Hultsfred samt lyssna på musik liggande på min jättemadrassoffa med miljarder kuddar.
  That's it för idag! Peace and out...

sitter jag här och fösöker plugga naturkunskap, minskad bilogisk mångfald. Men det tar bara stopp, det känns som att jag pluggat oavbrutet i två veckor och nu får jag tvinga hjärna att berätta något relevant för mig. I morgon kommer Björn Rosenström till Lygnevi, det kan man ju bara inte missa. Jag sitter här och skrattar åt det skrällets urbota dumäckliga texter, han kan ju bara inte vara nykter när han skriver låtar?! Här är ett utdrag ur "Syster Gunnbritts Hemlighet"

"Hon är sugen på en get,
som går där på gården.
Den är så luden och så fet,
den är så vacker och så fin.
Hon vill så gärna ha en get,
en brutal och riktigt hård en.
Syster Gunbritts hemlighet, Syster Gunbritts hemlighet."

Bara det säger ju allt, så jävla interligent och moget! Precis vad min urkramade hjärna behöver!
   Nu skall jag försöka skriva lite till. Bye Bye Äppelpaj.