Sofia

Jag sitter här, här sitter jag, kanske sitter jag här, eller inte? Vem vet, vi kanske bara är en miljontedels millimeter stora mikroorganismer i en liten bubbla någonstans i ett oändligt hav?Ja, vem vet. Det där var bara ett infall, inget att bry sig om.
   Var ute och gick med Johanna igår, eller i förrgår, vi pratade om ditt och datt, svor och bannade den förgrymmade idioten som har tagit ner skogen i vårt kära ingelse. Jag var arg, jättearg, helt mot min natur. Jag svor och använde de mest fula sammansättningar av ord, Johanna höll med och flinade lite åt mina bannor. När vi gått ett varv i maklig tjejer-på-promenad-takt så kom vi tillbaka till brevlådorna. Gatljuseljuset lyste upp det jävla mörkret, Otto började skälla på min retsamma lilla tjocka katt, jag slängde in honom i huset. Sedan pratade vi lite om sommaren, om tiden efter vintern, mörkret,sjukdomen och allt jävla elände. Vi pratade om Hultsfred, jag önskar jag hade en snabbspolningsknapp. Det är det enda jag kan säga, jag vill ha ljus, kul, en leråker full av skönt folk, jag vill ha värme, nästintill sprängda trummhinnor i natten, jag vill hångla med ryggen mot en bajamaja. Jag vill ha sommar, och jag vill att alla skall vara glada och må bra. Speciellt min älskade lilla hanna...
   Nu ska jag gå o se på Anders & Måns. Guten nacht.