Ärvda tankar.
Utanför är himlen så där vit som man nästan inte tror den kan vara, Solen lyser upp molnen bakifrån, gör världen snöblind. Det yr, blåsten piskar upp små snövirvlar runt godståget jag skymtar genom det slasksmutsiga bussfönstret. Mina trummhinnor vibrerar i takten av Mad World och bussens däck mot vägbanan, doften av pepparmyntateet i min plastpåse blandat med blöta ytterkläder är ganska påtaglig. Jag är varm, alltför välklädd.
Jag sitter på 611 från Landvetter, från vårdcentralen, från hostande barn och sluddrande gamlingar. Ingen halsfluss, nej, bara en vanlig virusinfektion.Tur för mig. Jag tycker mig höra garpefrukternas bön inifrån samma påse "låt oss stanna här i värmen, du vill väl inte att vi skall frysa!?" Jag igonrerar dem. Går ut ur bussen, trampar i plogvallen, tänker att "nu skulle man haft ett par skidor"
Det var min utflykt idag, kände mig på sådant där humör som bara kan resultera i en beskrivning likt denna. Min mamma sa häromdagen till min bror att "Sofias hjärna inte fungerar som din", då tänkte jag, jag kan måla i min hjärna, det kan inte han. Det är ärftligt, jag har ärvt det, på gott och ont.
Jag sitter på 611 från Landvetter, från vårdcentralen, från hostande barn och sluddrande gamlingar. Ingen halsfluss, nej, bara en vanlig virusinfektion.Tur för mig. Jag tycker mig höra garpefrukternas bön inifrån samma påse "låt oss stanna här i värmen, du vill väl inte att vi skall frysa!?" Jag igonrerar dem. Går ut ur bussen, trampar i plogvallen, tänker att "nu skulle man haft ett par skidor"
Det var min utflykt idag, kände mig på sådant där humör som bara kan resultera i en beskrivning likt denna. Min mamma sa häromdagen till min bror att "Sofias hjärna inte fungerar som din", då tänkte jag, jag kan måla i min hjärna, det kan inte han. Det är ärftligt, jag har ärvt det, på gott och ont.
Kommentarer
Trackback