Vemod.

Solsken.
Kyla.
Vind, bitande.
Iskristaller som yr.
Ser vackert ut, vill ta på det.
Isen ligger som ett höjle över vattnet, bräcklig som sockerglassyr.
Doft av metall, metalliskt, nästan som blod.
Vemod.
Vemod, är det enda jag kan tänka.
Sol, ser varm ut, är stickande kall.
Is, ser stark ut, spricker vid minsta beröring.
Vemod.
Lycka och svårmod, i en salig blandning.
Vemod.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback