Idag.

Jag skall nu skriva en sammanfatning av mitt liv för tillfället. För min egen skull, jag vet knappt själv vad jag gör eller tänker. 
   Jag har färgat om håret, det blev en aning morotsfärgat, igårkväll kl. 22.15, fnatstisk ointressant, skulle bara notera det. Jag har funnit ny trevlig musik (ny för mig) Cirkus Miramar. Jävligt bra musik, rent ut sagt, dom har tänkvärda skumma texter (på svenska) som uttryckersaker jag själv inte kan finna ord för, saker jag inte vet att jag vill säga. Jag flyter omkring här i huset, det är tomt, ingen hemma. Mitt morotsfärgade hår är ruffsigt, inget att göra åt, mina matchande puffbyxor från Thailan som jag fått av Emelie hänger på, skönaste plagget jag ägt på mycket länge (efter mina sönderälskade sov-tshirtar) Jag satt och skrev på min fördjupningsuppgift i psykologi igår kväll, fantastiskt fredagsnöje, jag skrev en analys av filmen Secret Window. Får mig att tänka på att Johnny Depp är en fantastik skådespelare. Solen skiner ute, jag borde gå ut, jag vill gå ut. Men det blåser, vad fan hade jag förväntat mig.
   Jag tror jag skall börja skriva låtar, eller dikter, kanske en bok? Jag kom ju på att jag nog är lite konstnärlig,men jag kan inte måla, absolut inte, och tro mig, jag har försökt. Nej, skriva kanske är något för mig. Var och såg Carl-Einar Häckner för ett tag sedan, han var skitrolig och poetisk och hade fula kläder och fem häshuvuden i ett piano (inte riktiga, haha)Det kändes som att jag förstod vad han sa, vad han menade. Jag trivdes helt underbart bra på lilla teater Aftonstjärnan, jag skall nog bosätta på ett sånt ställe, jag ville aldrig gå därifrån. Jag kanske skall börja spela teater på riktigt? Ja, jag vet ju att jag älskar det.
   Ja, och hur går det med kärleken Sofia? Inte alls. Isabell tjatar på mig "nu måste du hitta en kille" jag tjatar på mig själv. Men inget tycks hjälpa, fast jag antar att man inte kan krysta fram kärlek till någon, så mycket vet jag faktisk. Nu lämnar jag det här ämnet innan den här texten börjar likan en kontaktannons, haha. Ikväll skall vi tjejer i klassen hem till Diana, det blir väl som vanligt, vi fyller varandra rejält, någon spyr, någon deckar vi niotiden, folk röker på balkongen och de som fortfarande kan stå på benen skakar rumpa till bosnisk folkmusik. Vilket sjöslag. 


  

Maria på vingar mot solen

men hon kan inte veta

om vingarna ska heta

vill ha henne högt i det blå

som något du aldrig kan nå

hon är hon som ingen kan nå

Cirkus Miramar- Hon Som Ingen Kan Nå


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback