Sofia

Sommar, sommar. Sommar '09 har haft väldigt bråttom, vi har redan hunnit för långt. Trots detta så känns det som att tillvaron ständigt har varit fylld av aktiviteter. Jag har inte haft många minuter för mig själv sedan Haverdal blev mitt hem. Det har snurrat fort och det som i våras verkade som ett äventyr, något utöver det vanliga har motsvarat mina förväntningar samtidigt som jag aldrig i förväg hade kunnat föreställa mig hur livet skulle te sig här.
   Och så skall man då bli återförenad med kära gamla Göteborg till hösten, helt jävla fantastiskt! Trots att det sägs att livet i ett kollektiv aldrig är ensamt så kan man känna sig så förskräckligt ensam utan familj och vänner som lämnats kvar en- och en halv timme norrut. Så en etta på Hisingen är vad som väntar, gasspis, toalett och dusch i separerade rum, ett blottat proppskåp, sex månader..kan det bli bättre?!
   Att ta vara på den återstående månaden vid havet i det aldrig tysta Vita Huset blir min nästa uppgift, inte allt för svår men ändå ack så viktig!
   Idag tänkte jag gå upp samtidigt som arbetsmyran Johanna (7.45) men när jag vaknade och hörde brak-muller-brak-plask så somnade jag om och njöt av det varma täcket och vetskapen om att jag inte skulle behöva åka till jobbet innan 14.00. Och så förflyter min förmiddag, diskförmiddag som jag skall ta tag i innan berget av porslin växer. Dags att göra något vettigt av denna dagen.