Sofia

Lyssnar på Movits, kikar i almanackan och reflekterar över rastlöshet och vad som skall ske inom den närmaste framtiden. Kommer jag att kunna sitta och snällt se på, med skolböckerna i famnen när mina vänner ger sig ut på den ena äventyrliga resan efter en andra? Nej då, det är inte så att jag tvivlar på viljan att utbilda mig, jag tvivlar bara på min egen frömåga att finna mig i att befinna mig på en och samma plats i tre år. Syssla med samma sak i tre år. Sitta, stå eller ligga med näsan i böckerna i tre år.
   För ett år sedan befann vi oss i Thailand, jag och Emelie. Pratade med henne om det idag, att det redan börjar krypa i ben och armar, att det känns som man inte gjort något på år och dagar. Hur i hela fridens namn skall jag någonsin kunna lugna ned mig, luta mig tillbaka och förlita mig på att de gamla goda rutinerna sköter allt åt mig. Jag köper ju för fan olika sorters smör varje gång jag handlar för att jag inte står ut med att ha samma sort hela tiden. När jag var liten möblerade jag om i rummet ungefär en gång i månaden för att slippa se samma gamla bokhylla på samma gamla plats, dag ut och dag in.. Undrar om den där lusten att röra på sig någonsin kommer att tillfredställas eller om den har kommit för att stanna?