på ålderns höst, eller vår? vem fan vet?
Skål och välkommna!
Idag känner jag mig gammal. Inte så att jag har ont någonstans, inte heller känner jag av urinläckage, håravfall eller senilitet. Det är faktiskt en helt okej känsla, måhända lite underlig men inte helt oangenäm. Jag tror att denna något aha-upplevelseartade insikt poppade upp igår.. Jag insåg att jag inom loppet av några veckor träffat tre nya tjejer på jobbet, alla unga, kanske i min ålder eller något yngre..trodde jag! Men icke, dessa personer var minst två år äldre än mig, men ändå kände jag mig gammal. Jag försöker inte måla upp mig själv som ovanligt mogen vis eller livserfaren, nej, bara lite äldre än mina verkliga år.
Kanske har jag smittats av min mormor som säger att det är så skönt att bli gammal för då behöver man inte bry sig om något man inte vill bry sig om längre. Kanske har jag omedvetet anammat den livsstilen för att slippa avlägsna varje hårstrå på min kropp, för att inte alltid behöva ursäkta mig och vara alla till lags? Ja, vem vet, detta kanske bara är något underligt infall, mycket möjligt då jag drabbas av dessa några gånger om året..
Nu skall jag gå och hämta posten, ett sant gammelnöje! Tjong i medaljongen!
Min stålmormor!
Idag känner jag mig gammal. Inte så att jag har ont någonstans, inte heller känner jag av urinläckage, håravfall eller senilitet. Det är faktiskt en helt okej känsla, måhända lite underlig men inte helt oangenäm. Jag tror att denna något aha-upplevelseartade insikt poppade upp igår.. Jag insåg att jag inom loppet av några veckor träffat tre nya tjejer på jobbet, alla unga, kanske i min ålder eller något yngre..trodde jag! Men icke, dessa personer var minst två år äldre än mig, men ändå kände jag mig gammal. Jag försöker inte måla upp mig själv som ovanligt mogen vis eller livserfaren, nej, bara lite äldre än mina verkliga år.
Kanske har jag smittats av min mormor som säger att det är så skönt att bli gammal för då behöver man inte bry sig om något man inte vill bry sig om längre. Kanske har jag omedvetet anammat den livsstilen för att slippa avlägsna varje hårstrå på min kropp, för att inte alltid behöva ursäkta mig och vara alla till lags? Ja, vem vet, detta kanske bara är något underligt infall, mycket möjligt då jag drabbas av dessa några gånger om året..
Nu skall jag gå och hämta posten, ett sant gammelnöje! Tjong i medaljongen!
Min stålmormor!
Kommentarer
Trackback